Med allt fler Internetbaserade immaterialrättsliga processer har frågan blivit: hur kommer Internetlagstiftningen att hålla jämna steg med yttrandefrihetsfrågorna - och i vilken utsträckning kommer dessa lagar att påverka webbhotellbranschen som helhet? Nedan presenteras och granskas konsekvenserna av några nyligen genomförda rättstvister på Internet och deras inverkan på webbhotellbranschen.
Patenttvister
Nyligen har ett kanadensiskt företag hävdat intrång i ett patent som företaget äger avseende Resource Description Framework (RDF), en programvara som bygger på Extensible Markup Language (XML). Med hjälp av denna teknik kan programmerare skriva programvara för att få tillgång till webbresurser, t.ex. innehåll på webbsidor, musikfiler och digitala foton. Vancouver-baserade UFIL Unified Data Technologies innehar det amerikanska patentet 5.684.985, en ”metod och apparat som utnyttjar bindningsidentifierare som exekveras vid åtkomst till en endodynamisk informationsnod’, som beviljades i november 1997. Enligt Patent Enforcement and Royalties Ltd. (PEARL):s hemsida kan så många som 45 företag göra intrång i patenten. Man tror att patentet även kan innebära intrång i standarden RDF Site Summary (webbinnehåll som är skrivet i något annat än HTML). RSS (ursprungligen utvecklat av Netscape Communications, nu ägt av AOL Time Warner) gör det möjligt för webbplatser att utbyta information och innehåll.
World Wide Web Consortium (W3C), som utvärderar och rekommenderar standarder för webbteknik, har godkänt RDF-standarden. PEARL har sedan 1999 arbetat med UFIL för att se till att kraven efterlevs. Enligt information från W3C uppgav Daniel Weitzner, Technology and Society Domain Leader, att konsortiet inte hade kontaktats direkt angående patentfrågan. Weitzner sade: ”Vi anser att det är mycket viktigt att grundläggande tekniska specifikationer som RDF skall kunna implementeras på en royaltyfri basis. Om något kommer till vår kännedom som tyder på att det inte är möjligt, kommer vi att uppmärksamma legitima äganderätter där ute, men samtidigt utvecklades RDF i det öppna av ett mycket brett spektrum av webbgemenskapen.”Yttrandefrihetsfrågor
En amicus brief lämnades nyligen in av Yahoo! Inc. i dess stämning mot LaLigue contre le Racisme et l’ Antisemitisme, Case No. 01-17424 (9th Cir.). Senare i år kommer en federal appellationsdomstol att avgöra huruvida fransk antidiskrimineringslagstiftning kan begränsa yttrandefriheten på USA-baserade webbplatser som är tillgängliga i Frankrike.
År 2000 beslutade en domstol i Paris att webbplatsen Yahoo! bröt mot fransk lag, eftersom dess användare erbjöd vissa nazistiska artefakter till försäljning. För att tvinga fram en efterlevnad av beslutet måste franska käranden begära verkställighet från en amerikansk domstol. Yahoo! svarade med att begära en fastställelsetalan och en federal distriktsdomstol ansåg att det skulle strida mot det första tillägget att verkställa den franska ordern. Ärendet är nu föremål för överklagande. Yahoo!-fallet aktualiserar frågan om huruvida Internet bör styras av en mängd lokala censurlagar från hela världen. Amerikanska domstolar har enhälligt ansett att Internet bör omfattas av det högsta skyddet i det första tillägget. Web.coms patent och immateriella rättigheter med webbhotellföretaget Hostopia
I juli 2006 förvärvade den Atlanta-baserade jätten inom webbhotell, e-posthantering, e-handel och affärsapplikationer online, Web.com,
ingått ett icke-exklusivt licensavtal med webbhotellföretaget Hostopia.com Inc. som ger Hostopia rätten till två av Web.coms patent under fem år, på en icke-överlåtbar basis. Web.coms portfölj med 19 registrerade och ett stort antal ansökta patent i USA avser flera kärnteknologier som är viktiga för webbhotellbranschen.
De licensierade patenten täcker i stort sett metoder för att bygga webbplatser och kontrollpaneler för webbhotell. Enligt avtalet ska Hostopia betala Web.com en royalty motsvarande 10% av bruttointäkterna från detaljhandeln i USA under fem år. Dessutom har bolagen ingått ett korslicensavtal där Web.com får rättigheter till tusentals HTML- och FLASH-webbplatsmallar och en licens till ytterligare immateriella rättigheter i framtiden utan extra kostnad. Bolagen har också kommit överens om ett ömsesidigt åtagande att inte stämma för patentintrång.
Talesmän för Web.com hade följande att säga om licensavtalet med Hostopia:
”Web.com har en portfölj med 19 registrerade patent och ytterligare ett antal patentansökningar. Web.coms patent berör ett antal nyckelteknologier som är viktiga för webbhotell- och Software-as-a-Services-branscherna. Web.coms första patentlicenstransaktion var en milstolpe för bolaget eftersom den bekräftade Web.coms tro på värdet av sina patent. Hostopia betalade Web.com ett belopp som var ungefär lika med 10% av Hostopias detaljhandelsintäkter i USA under fem år. Web.com har för avsikt att använda sina patenträttigheter som ett sätt att utvidga sitt varumärke och sin teknologi för att skapa värde för sina aktieägare och skydda sina innovationer.”
När det gäller de juridiska aspekterna av innehåll på Internet sade Web.com:s representant ”Upphovsrätt Webbplatsägare och andra upphovsmän (som t.ex. bloggare) äger det innehåll de skapar enligt allmänna principer i upphovsrättslagen. Upphovsrättslagen ger upphovsmannen till ett “verk” ensamrätt att kopiera och reproducera detta verk. Upphovsrätten omfattar inte bara det skrivna ordet, utan även musik, dramatiska verk (som pjäser och drag), konst, skulpturer och andra former av kreativa uttryck som är fixerade i ett konkret uttrycksmedium. Konflikter uppstår lätt på webben eftersom webbtekniken gör det så enkelt för webbanvändare att kopiera och ladda ner innehåll, inklusive musik, video, bilder och text. Även om författaren till en artikel kanske inte har något emot att en webbanvändare länkar till en kopierad artikel, kommer författaren att ha invändningar om någon kopierar hans artikel och publicerar den på nytt som om det vore en ny artikel. I allmänhet är webbhotell inte ansvariga om en av deras kunder kränker en upphovsrättsinnehavares rättigheter genom att olagligt kopiera innehåll till kundens webbplats. Digital Millennium Copyright Act skapar en “säker hamn” från ansvar för webbhotell som följer en specifik process för att svara på meddelanden från upphovsrättsinnehavare som hävdar upphovsrättsintrång från innehåll på en kunds webbplats. Bland annat måste webbhotellet stänga av en kunds webbplats efter att webbhotellet har mottagit ett formellt meddelande som uppfyller lagens krav. Värden kan dock återuppliva klientens webbplats om klienten svarar med ett edsvuret uttalande som förnekar något intrång så länge klientens förnekelse också uppfyller stadgan. Så länge värden följer de specifika kraven i stadgan är värden inte ansvarig även om en domstol i slutändan fastställer att dess klient kränkte en annan parts upphovsrätt.”
När det gäller konflikter mellan innehåll och varumärken fortsatte Web.coms talesman med att upprepa: ”Inblandning varumärkestvister är dock svårare för värdar att hantera. Till skillnad från upphovsrätten - som skyddar upphovsmannen till ett originalverk - skyddar varumärkesrätten varumärket för en säljare av varor eller tjänster. Ett potentiellt upphovsrättsintrång är ofta lätt att se om den webbplats som gör intrång uppenbart kopierar ord eller bilder som skyddas av upphovsrätt. Varumärkesintrång är dock svårare att upptäcka eftersom en varumärkesrätt i de flesta fall endast sträcker sig till det “användningsområde” som omfattas av innehavarens varor eller tjänster. Om företag A till exempel säljer widgets med “varumärkesnamnet” kan det ha varumärkesrättigheter till “varumärkesnamnet”. Men företag A:s rättigheter kommer i de flesta fall inte att hindra företag B från att använda varumärket för att sälja varor eller tjänster som skiljer sig från dem som säljs av företag A. Utmaningen för webbhotell uppstår när en kunds webbplats annonserar varor eller tjänster från varumärket men en tredje part hävdar varumärkesrättigheter till “varumärket”. Hur kan webbhotellet veta om den tredje partens rättigheter är överlägsna? Hur kan värden avgöra om kundens produkter ligger inom den tredje partens “användningsområde”?”
För att undvika ansvar för att ha deltagit i en kunds eventuella varumärkesintrång kommer kunniga webbhotell att utveckla processer som ska följas för att svara på påståenden om varumärkesintrång och för att säkerställa att kunderna löser dessa krav. Bland annat kommer ett klokt webbhotell att se till att dess kundavtal ålägger kunden att lösa dessa krav och ersätta webbhotellet för allt ansvar som det kan ha för kundens underlåtenhet att göra det.”
Web.coms representant avslutade med att kommentera frågan om publiceringsansvar och sade att ”En annan typ av potentiellt innehållsproblem för webbhotell innebär ansvar för ärekränkning. Ärekränkning är en grund för talan (eller potentiell stämning) som uppstår när en part publicerar ett falskt uttalande, medveten om att det är falskt, och att publiceringen skadar en annan person. Om en klient till exempel publicerar följande på sin webbplats: “Företag X:s produkter orsakar cancer” och om kunden visste att uttalandet var falskt, kan kunden bli ansvarig för förtal gentemot företag X. Om kunden ärligt trodde att uttalandet var sant, skulle kunden dock i allmänhet inte vara ansvarig. Ansvar för ärekränkning skulle göra webbhotellbranschen omöjlig om det inte vore för Communications Decency Act som antogs av kongressen i slutet av 1990-talet. Enligt Communications Decency Act (eller “CDA”) är webbhotell och andra “leverantörer av internettjänster” inte ansvariga för sina kunders publikationer (eller uttalanden) så länge de inte bidrar till dessa uttalanden.”
IBM mot Amazon.com
Amazon.com är inblandat i en patenttvist med IBM, i två separata stämningar. Fem patent påstås ha kränkts, så långt tillbaka som på 1980-talet, alla avseende katalogisering och datareferenser, inklusive ändring av onlineinnehåll. Det har rapporterats i pressmeddelanden från IBM att pågående förhandlingar sedan 2002 har misslyckats, att hundratals andra företag har licensierat samma patent och att IBM har försökt att förhandla fram licensavtal med Amazon. Eftersom Amazon.com till stor del bygger på webbteknik och möjligheten att snabbt behandla transaktioner över Internet, verkar det som om de inte skulle ha några problem om det bara var en fråga om licensiering. Det kan vara så att de anser att IBM:s patent är för breda och täcker teknik som de själva har utvecklat internt.
Nätneutralitet
En av de viktigaste yttrandefrihetsaspekterna med Internet är att ingen part äger eller kontrollerar det. Men i takt med att telefon- och digitalföretagen fortsätter att växa genom fusioner och förvärv har Internet och relaterade lagar, och de begrepp och frågor som styr dem, kommit i förgrunden som en ny och legitim angelägenhet för alla nätanvändare.
Frågor som nätneutralitet (”net”) har blivit omtvistade rättsområden i USA. Internetjättar som Google, eBay och Amazon befarar att nätägare kommer att skapa ett partiskt, tudelat internetsystem som orättvist placerar telekomtjänster först, utöver farhågan att nätägare kan komma att försöka censurera eller blockera innehåll helt efter eget gottfinnande, vilket skapar partiskhet. I debatten ställs neutralister (som Internets största innehållsleverantörer) mot marknadsliberaler (inklusive telekombolag) som argumenterar mot en sådan reglering och anser att den är kontraproduktiv och till och med strider mot konstitutionen.
Faktum kvarstår att utövandet av de rättigheter som är förknippade med yttrandefrihet och Internet ställer höga krav på omdöme och ansvarstagande hos dem som använder Internet, både när det gäller den information de inhämtar och den information de sprider. För att webbhotell skall kunna överleva är det viktigt att konsumenterna inser och förstår att webbhotellen inte kan övervaka, verifiera, garantera eller gå i god för riktigheten och kvaliteten på den information som finns tillgänglig när de inhämtar information via Internet.
Därför kan visst material som läggs ut på Internet vara föremål för patent- och/eller upphovsrättsintrång, anses olämpligt för vissa åldrar eller på annat sätt vara stötande. Eftersom webbhotell inte har möjlighet att övervaka eller censurera Internet kan de inte ta något ansvar för de konsekvenser som kan uppstå till följd av potentiellt intrångsgörande, felaktig, stötande, olämplig eller på annat sätt olaglig Internetkommunikation.
Även om varje användare förväntas använda sunt förnuft och gott omdöme i samband med de tjänster som används på Internet, har webbhotell regler för användarvillkor för att reglera sådant som skräppost och upprätthållande av öppna SMTP-reläer. Det är i slutändan upp till användarna att utöva bästa möjliga omdöme när de förlitar sig på information som erhållits från Internet. När användare och/eller konsumenter sprider information via Internet måste de också komma ihåg att webbhotell inte granskar, redigerar, censurerar eller tar ansvar för någon information som dess användare, kunder eller abonnenter kan skapa. Samma ansvar som andra upphovsmän har för upphovsrättsintrång, ärekränkning och andra skadliga yttranden gäller för användare på Internet.
Utfallet av de senaste patenttvisterna på Internet kommer med all säkerhet att börja skapa prejudikat
I många av fallen ombeds domaren och/eller juryn att fatta beslut om djupgående frågor om teknisk likvärdighet med avseende på snabbt framåtskridande teknik vid en viss tidpunkt, vilket i hög grad kan påverka hur vi fortsätter att göra affärer på Internet och de framtida lagar som kan bli resultatet av sådana rättstvister.
Många patent har konsekvenser långt utöver det påstådda intrång som specificerats. Ett patent som av en jury befunnits giltigt får mer än den normala statusen av ”presumtion om giltighet”, eftersom det kan användas mot andra parter. Alla framtida parter, oavsett om de är parter i målet eller inte, påverkas. Till skillnad från andra affärstvister har stämningar om patentens giltighet därför möjlighet att påverka mycket mer än bara de två inblandade parterna.
Med tanke på att Internetlagstiftningen som helhet fortfarande till stor del befinner sig på okänd mark, återstår det att se vilken positiv roll staten kan spela i ett regleringssystem. Tillsammans med rädslan för att lagar om ny teknik kan göra det möjligt för regeringar eller storföretag att förtrycka samhället och ge dem möjlighet att blockera yttrandefriheten, t.ex. genom att visa publicerat material och andra former av censur, kan spektrumet av åsikter om Internetreglering tyckas vara oändligt. Det enda vi vet med säkerhet är att Internet är här för att stanna. Därför kommer kärnfrågorna kring internets väsen och omfattning, som yttrandefrihet, nätneutralitet, patent och intrång i innehåll, att fortsätta att vara i fokus. Kongressens beslut i fråga om lagförslagen om nätneutralitet, Communications, Consumer's Choice, and Broadband Deployment Act i senaten och Internet Freedom and Nondiscrimination Act i representanthuset, kommer att påverka hur allmänheten fortsätter att använda Internet och kan i slutändan avgöra om onlineföretag och webbhotell kommer att lyckas eller misslyckas.